Jag förhörde min dotter inför ett prov i nutidshistoria där hon skulle förklara hur olika händelser påverkat samhällsutvecklingen. Plötsligt kom jag att fundera på vad det kommer att stå i historieböckerna om den tid vi är i nu.
Coronakrisen lär ju vara något som framtidens ungdomar kommer att få frågor om på ett prov i nutidshistoria. Vad var så speciellt med krisen? Hur hanterades den i olika länder? Och framför allt – vad hände sen?
Blev världens länder så illa tilltufsade och satta ur spel efter Covid19 att det ledde till ekonomisk depression, nationalism och konflikter. Eller väckte coronakrisen en global förändringsvilja som äntligen gjorde det möjligt att på allvar ställa om till ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart samhälle.
Det utmanande i tanken är att vilket det blev beror på oss, just nu.
Jag blev tipsad om ett webinar med titeln ”How to make the Covid19 recovery sustainable, just and resilient” där det deltog forskare från olika länder tillsammans med Scanias vd Henrik Henriksson och Sveriges miljöminister Isabella Lövin. När jag lyssnade på dem kändes det ännu tydligare att vi befinner oss i ett viktigt historiskt skede.
Isabella Lövin poängterade hur samhället efter Covid19 på samma gång måste ta tillfället att försöka lösa inte bara en, utan åtminstone två kriser. Sviterna efter coronakrisen och klimatkrisen.
De senaste månaderna har politikerna varit fokuserade på att minimera smittspridningen och ge akut stöd för att hålla ekonomin under armarna. Nu när krisens mest intensiva fas börjar passera är det dags att planera för ekonomins och samhällets långsiktiga återhämtning. Just nu finns ett fönster för att styra mot en grön återhämtning.
När stater och internationella institutioner behöver gå in med stora stödbelopp till näringslivet finns möjlighet att ställa villkor. Vi kan välja vad vi vill ha mer av och vad vi vill ha mindre av. Då kan vi se till att den ekonomi som byggs upp inte är beroende av fossil energi. Precis som The New Deal bromsade depressionen på 1930-talet behöver vi en New Green Deal de närmaste åren – inte bara i EU utan i hela världen.
Inte minst behöver vi ta hänsyn till social hållbarhet och stötta världens fattigaste länder. Människorna där kommer drabbas extra hårt av nedgången i ekonomin på grund av Covid19. De drabbas också hårt av klimatkrisen. Pengar bör satsas på miljöåtgärder i dessa länder, gärna åtgärder som kräver mycket arbetskraft och hjälper igång ekonomierna på ett hållbart sätt.
Påverka genom att skriva under petitionen om att satsa kraftfullt på en ”green deal” i EU.