Ibland känner jag mig så förvirrad av omvärldens tystnad och undvikande att prata om klimatförändringarna att jag undrar om jag har vanföreställningar. Att jag kanske är som ett sådant där förvirrat original som går omkring på stan med konstiga plakat om världens undergång. För det är obegripligt att det inte är det här vi pratar om hela tiden, varje dag. Det ger mig en stark overklighetskänsla, som om jag egentligen befinner mig i en dröm.